Inkomna motioner till årsmötet 2012-02-08
Vaktplikt:
Till Årsmötet i
Södertälje Båtsällskap
Den 8 februari 2012
Motion angående vaktplikt
Det hörs på namnet att ett båtsällskap är en sammanslutning av båtägare som – till ömsesidig gagn och trevnad – under en gemensam värdegrund solidariskt samarbetar för att underlätta och förbättra förutsättningarna för sällskapets medlemmar. Ett gott exempel är den vaktplikt som sedan länge tillämpas i Sällskapet, där den ene medlemmen solidariskt deltar i tillsynen av den andre medlemmens båt och vice versa.
Från att i enighet med ovan – helt logiskt – ha fungerat så att den som hade bryggplats respektive vinteruppställningsplats ingick i vakttjänsten för att solidariskt vakta kamraternas båtar i gengäld fått sin båt bevakad av kamraterna, har den regel införts som innebär att medlem ålagts att vakta andra medlemmars båtar utan att hon/han fått någon bevakning av den egna båten i gengäld. Helt enkelt beroende på att medlemmens båt under den aktuella säsongen inte befinner sig inom det gemensamma området – eller ens har någon rätt att befinna sig där.
En medlems skäl att endast ha sommar eller vinterplats varierar naturligtvis. Ett exempel kan t ex vara säsongsboende (oavsett detta boende ligger i Trosa skärgård, på Södertörn, Gotland eller Mallorca), ett annat att medlemmen vintertid har tillgång till varmt förvaringsutrymme utanför Sällskapets regi. Det bör noteras att den som även har medlemskap och plats i en annan båtklubb ofta har motsvarande skyldigheter gentemot denna gemenskap.
För tydlighetens skull: Nuvarande ordning innebär alltså att den som till äventyrs tillbringar
vintern eller sommaren på Mallorca förväntas fara hem för att vakta båtar med vilkas ägare hon/han – i detta avseende – inte har någon gemenskap. För att inte bli tvångstilldelad vakt ”till exempel midsommar- jul eller nyårsafton” föreslås man anlita en annan medlem a´ 500 kr. Notera att den som inte kunnat hitta ett möjligt/passande vakttillfälle och heller inte blivit tilldelad vakttid – blir påförd 600 kronor i straffavgift.
Undertecknad hemställer utifrån ovanstående att årsmötet beslutar återinföra den solidariska principen att den som har hemmahamn i Sällskapets regi vaktar åt andra som har hemmahamn där, och att den som vinterförvarar sin båt i Sällskapets regi solidariskt vaktar åt andra som har sin vinterplats där.
Södertälje den 7 januari 2012
Medlem 758
Gunnar Frostell
Bastu Axvik:
Till SBS Styrelse.
Motion till årsmötet
Hej!
Jag har ett förslag på hur man kan göra Axvik till en mer attraktiv och utnyttjad klubb-ö.
Under mina 20 år på Axvik, bland annat som öfogde, har det ofta diskuterats om att skaffa en bastu. Jag har undersökt vad det kostar att bygga en flotte med en bastu för 5 till 7 personer. En flotte på c:a 4x6m plus en bastustuga på 9 kvm skulle kosta c:a 60.000:-. Jag själv kan ombesörja att bastun blir byggd och att det även skall finnas folk som sköter hela hanteringen med flotten. Tanken är att öfogden inte skall behöva ta ansvar för hanteringen av flotten.
Man skulle kunna skapa en sektion som sköter och underhåller bastun, kanske i samarbete med Pershagen.
Med varma hälsningar.
Hasse Larsson
20120115
Familjemdlemsskap:
Motion till SBS årsmöte 2011-12-15:
" Förenklad hantering av medlemskap för familjemedlem, som inte redan är medlem, men åtar sig funktionärskap, dvs ingen inträdesavgift för sagda person, allt för att underlätta valberedningens grannlaga arbete med att få fram dugliga funktionärer. "
Lars Gartz
Mast på land:
Motion till Årsmötet i
Södertälje Båtsällskap
Den 8 februari 2012
Motion angående upptagning av båtar
med kvarstående mast och rigg
Med anledning av förda diskussioner i rubricerade fråga och av Styrelsens 2011-10-04 framlagda klargörande och Båthanteringens redovisade inställning till ett sådant förfarande, har Valberedningen mottagit bifogade hemställan om inrättandet av en särskild upptagningsgrupp för dem som önskar torrsätta/sjösätta sin båt med kvarstående mast/master och rigg. De två undertecknarna har i samma skrivelse erbjudit sig att ansvara för en sådan grupp samt att till Valberedningen anvisa ytterligare frivilliga som sagt sig vara beredda att ingå i en sådan grupp.
Förslagsställarna framhåller att ”den föreslagna gruppen givetvis inte ska verka i motsatsförhållande till Båthanteringen och heller inte i konflikt med Båthanteringens schemalagda upptagningar eller sjösättningar. Torrsättning/sjösättning med mast föreslås därför ske vid särskilda tillfällen utanför detta schema” Man föreslår vidare att kostnaden för upptagning med masten på ”ska vara densamma som vid konventionell upptagning. Då gruppens arbete är ideellt och solidariskt mellan intressenterna, föreslås intäkterna från denna hantering gå oavkortat till klubbkassan som ersättning för gruppens tillgång till klubbens kran, traktor och Sub-lift”.
Valberedningen tar inte – annat än som enskilda medlemmar – ställning i sakfrågan men står bakom denna motion som representant för en – som vi uppfattat mer allmän – uppfattning att de som önskar torrsätta sina båtar med masten kvar ska beredas en sådan möjlighet .
I syfte att bereda frågan inför årsmötet har Valberedningen gjort intervjuer och studiebesök hos/med aktörer och/eller båtägare med dokumenterad erfarenhet av den aktuella hanteringen. Valberedningen anhåller om tid för presentation av erfarenheterna på årsmötet. Det kan dock redan här sammanfattas med att inställningen det aktuella förfarandet gått från trevande och i några fall skepsis, till vedertagen och accepterad praxis. Referenterna ser små eller inga problem med denna upptagningsform.
I händelse av att årsmötet beslutar i enighet med motionen, föreligger Valberedningens förslag till funktionärer i den aktuella gruppen.
Valberedningen hemställer utifrån ovanstående att Årsmötet beslutar om inrättandet av en särskild upptagningsgrupp för dem som önskar torrsätta/sjösätta sin båt med kvarstående mast/master och rigg enligt ovan.
Genom Gunnar Frostell
Bilagor: Skrivelse från Calle Nyström och Johnny Rickman,
sammanfattning av Enkel fältstudie, Bilder
Bilaga 1 till ”Motion angående upptagning av båtar med kvarstående mast och rigg”.
Till Valberedningen i Södertälje Båtsällskap
C/o Gunnar Frostell
Båtsmansvägen 21
151 39 Södertälje
2011 10 18
Bilaga: Utdrag från styrelseprotokoll 2011 10 04
Undertecknade har efter upptagningen 2011 fått utstå omfattande (huvudsakligen indirekt) kritik för att vi i egen regi – i likhet med det etablerade förfarande ägaren till en 40” fots ketch sedan flera år tillämpat – torrsatt våra båtar (båda slupar, 35 resp. 41”) med masten på. Styrelsen har därefter i uttalande den 4 oktober 2011 klargjort att vårt tilltag utgör ett undantag och inte kommer att tillåtas i framtiden (se utdrag i bilaga 1). Icke desto mindre har ovan nämnda tvåmastare torrsatts på samma sätt som tidigare efter detta klargörande.
Vi har uppfattat att detta uttalande är baserat på Båthanteringens oro för de svårigheter och det merarbete och därmed följande tidsnöd en mer allmän upptagning med masten på skulle komma att innebära för Båthanteringen. Vi har samtidigt uppfattat att det bland klubbens medlemmar finns stöd även för vår önskan att kunna fortsätta torrsätta våra båtar med masten på. Trots att vi i praktiken kunnat konstatera att upptagningsmomentet med masten på i våra fall inte upplevts som vare sig mer komplicerat eller påtagligt tidskrävande har vi respekt för Båthanteringens oro. Vi har därför inlett en kompletterande empirisk utredning, baserad på de erfarenheter som finns hos bl. a Slagsta Marina, Ekerö Varv, Arcona Yachts (Gustavsberg) och Bullandö Marina.
Undertecknade vill utifrån ovanstående hemställa att Valberedningen till årsmötet den 8 februari 2012 framlägger förslag till inrättande av en särskild upptagningsgrupp för dem som önskar torrsätta med masten/masterna på. Till denna grupp ställer vi vår egen insats till valberedningens förfogande, samtidigt som vi har förslag på ytterligare 5 – 6 personer som sagt sig vilja delta i en sådan grupp. Utöver denna basgrupp förbinder sig även de som vill ta upp på detta sätt att medverka kollektivt vid detta, eller möjligen dessa, torrsättningstillfällen.
Denna grupp ska givetvis inte verka i motsatsförhållande till Båthanteringen och inte heller i konflikt med Båthanteringens schemalagda upptagningar. Torrsättning med mast föreslås därför ske vid särskilda tillfällen utanför detta schema. Kostnaden för upptagning med masten på föreslås vara densamma som vid konventionell upptagning. Då gruppens arbete är ideellt och solidariskt mellan intressenterna, föreslås intäkterna från denna hantering gå oavkortat till klubbkassan som ersättning för gruppens tillgång till klubbens kran, traktor och Sub-lift.
Calle Nyström och Johnny Rickman
Bilaga: Utdrag från styrelseprotokoll 2011-10-04
Bilaga till skrivelse till SBS Valberedning 2011-10-18
Från SBS styrelsemötespotokoll 2011-10-04
§ 6.Utredning om ”mast på land”
Per Göran Traung redogjorde för vad försäkringsbolagen kräver:
- pallningen ska vara stabil med vagga av stål eller stöttor av stål.
- riggen ska vara säkrad. Hänsyn bör tas till att vajrar och mast kan ha olika
utvidgningskoefficienter.
Lars Wiberg framförde båthanteringens synpunkter:
- hantering på land är mycket svårare med masten på.
- hanteringen tar mycket längre tid och ryms inte ordinarie upptagningsprogram.
Styrelsen beslöt
att uttala att klubben inte har tillåtit att båtar förvaras på land med masten på.
att vi inte heller planerar att införa en sådan ordning.
att de två båtar som nu står på land utgör ett undantag, men det ska inte upprepas.
Bilaga 2 till motion avseende upptagning av båtar med mast
Enkel fältstudie avseende upptagning av båtar
med kvarstående mast och rigg
För att få en bredare bild av tillgängliga erfarenheter som finns hos några av de aktörer som tillämpar upptagning av båtar med mast har jag dels genomfört en enkel fältstudie, dels intervjuat några båtägare och ”båthanterare” om deras syn på förfarandet.
De reaktioner jag i skrivande stund mött spänner i korthet från ”Jag förstår inte riktigt frågan” till ”Jo, det var väl en del motstånd i början, men nu är det allmänt vedertaget, definitivt alla större båtar tar upp med masten kvar. Att hålla på och bångla med en mast som kanske väger uppåt 300-400 kilo är ingen hit precis” (Slagsta Marina). Vi godkänner bara stålvagga eller typ ”Seaquip”-stöttor sammankopplade med kedjor. Oftast sex stöttor, som mest 8 om del är en båt med långa överhäng. Kölen står för det mesta på plankbitar för att möjliggöra målning. Man använder fackverkskran i kombination med två Subliftar (bilder).
Ungefär samma synpunkter får jag från en båtägare vid Karlslunds Marina Här tar man ut 100 kronor extra av dem som tar upp med mast ”mest för att dom har råd, tror jag (garv) – Nej ibland kan det nog faktiskt ta lite längre tid, men det krånglar ju med båtar utan mast också” (en av mina gastar).
Arcona Yachts i Gustavsberg lyfter mest ”helkunder” och båtar från 40 fot och uppåt ser ut att vara vanligast (min tandläkares 44-fotare t ex). Ett påstående att ”alla” tar upp med masten på vore att glida på sanningen, men nära är det (för 3000 kronor får man dessutom båten inslagen i krympfilm efter upptagningen). Man använder en väl använd fackverkskran i kombination med en äldre version av SBS ”gula vagn”. Såg nästan bara ”Seaquip-stöttade” båtar (bilder). Även den angränsande båtklubben tar företrädesvis upp med masten på.
Bullandö Marina var för avfolkat och mörkt för mobilkameran men den som passerar över Djuröbron kan se nästan lika många stående master efter upptagningen som före. Jag börjar tänka att man skulle ha lite aktier i ”Sea-quip”. På Bullandö tar man upp båtarna med stora gaffeltruckar och kör direkt till uppställningsplatsen.
Avslutningsvis bör jag nämna att en båt med mast ”lyftes ur sin vagga” – slut citat, och föll under stormen ”Dagmar”, eller om det var ”Emil”. Traktorföraren jag talade med trodde inte att det hade med masten att göra, det handlade nog mer om pressarna –”Det blåste ju CENSUR 32 sekundmeter! och den stod närmast vattnet!
Södertälje den 6 januari 2012
För valberedningen
Gunnar Frostell
Synpunkter på motion angående upptagning av båtar med kvarstående mast och rigg.
2012-01-31/Lasse W.
1. Vad blir konsekvenserna för alla båtägare och SBS.
Denna fråga var uppe som motion på årsmötet 2007 med bildande av en arbetsgrupp som resulterade i förenklad masthantering.
A: Förlängd upptagnings-och sjösättningstid:
Lyfter med kran idag. Troligen ingen större förbättring med ändrat ok. Akterstag måste alltid lossas vid upptagning och återmonteras vid transport.
B: Båthanteringsgruppen har ingen vana och känner stor osäkerhet med att hantera båtar med masten på vid transport och avlastning på land.
Det är otäckt med stora båtar även utan mast.
C: Enbart möjligt att nyttja gula vagnen och subliften.
D. Enbart praktisk möjlighet för uppläggning på södra området.
E: Skaderisk på båt/mast orsakad av oket vid lyft.
F: Större skador om båt ramlar omkull med mast på.
G. Större vindlaster på båt och rigg.
H. I stort sett samtliga ideella båtklubbar har förbud mot mast på båt på land.
Vanligare på kommersiella marinor typ Bullandö och Slagsta marina.
I. Viss minskning av antal båtar på mastkranen och mastuppläggning.
J. Bekvämlighet för båtägaren att slippa av/påmastning.
2. Vilka krav ska ställas på båtar, vaggor och täckställningar.
F: Ökade krav på stabilitet på pallningsutrustningen.
SBS kan inte garantera tillräcklig stabilitet avseende markförhållande.
G: Ägarens ansvar ang. täckställning, svårare täcka runt mast och stag.
3. Vad säger försäkringsbolagen.
F: Svenska Sjö och Trygg Hansa: Inga speciella villkor om master som sitter på båtar som står på land.
Det finns dock allmänna villkor som förskriver att båten (inklusive riggen) skall underhållas på ett normalt sätt samt att båten skall vara uppallad på ett ändamålsenligt sätt.
Det innebär i detta fall att riggen borde få årlig tillsyn för att undvika masthaveri - normalt när den används i sjön men naturligtvis gäller detta när den ligger på land också.
Om en skada inträffar trots att masten underhållits och båten står ordentligt uppallad så gäller försäkringen för skadorna på den egna båten men inte för skador på andra båtar (ansvar). De andra båtägarna är då hänvisade till sina egna försäkringsbolag och får betala den självrisk de har där.
Enl. TryggH. (Christian Ek), sker fler omkullvälta båtar med mast på än utan.
G: Selden mast AB: Om mast står kvar måste en ockulärbesiktning av stående och löpande rigg ske inför varje ny säsong, samt var tredje år masta av för noggrann besiktning.
4. Hur har andra klubbar och marinor löst detta.
H: Vi känner inte till några andra båtklubbar som tar upp med mast på. Har varit i kontakt med följande:
Östertälje Båtklubb; Södertälje Båtklubb; Järna båtklubb; Trosa Båtklubb; Nyköpings Segelsällskap; Stavsnäs båtklubb; Viggbyholms Båtklubb; Ekerö båtklubb samt Grefab ( Göteborgs fritidsförvaltning) som lägger upp ca. 4300 båtar.
H: Kommersiella marinor är det vanligare med mast kvar på båt.
5. Hur har SBS underlättat av/påmastning:
- Vår stora mastkran är anpassad för hantering av större master, max 500 kg.
- Mastvagn för enkel lyftning till avläggningssställage.
- Förbättrad markförållande, asfaltering, utfört upp till plan mark.
6. Om årsmötet mot förmodan bifaller motionen:
- De som enligt motionen vill medverka i hantering av båtar skall väljas in som funktionärer i båthanteringen.
Ser inte att en lösning med en separat grupp för enbart hantering av båtar med mast på kommer att fungera pga. otillräcklig erfarenhet av vår utrustning samt planering av upptagningar/ sjösättningar.
- En risk finns att funktionärer i båthanteringen avsäger sig sitt uppdrag.
7. Båthanteringens mötesförslag efter genomgång av ovanstående punkter:
- Motionen avslås
|
